Jew World Order

Factors influencing the decision to seek medical care for symptoms of AMI/faktorer som paverkar beslutet att soka sjukvard vid symtom pa akut hjartinfarkt.(Nursing Science/Sykepleievitenskap/Omvardnasdsforskning)(acute myocardial infarction )(Clinical report)

Nursing Science Research in the Nordic Countries March 22, 2008 | Henriksson, Catrin; Leo-Swenne, Christine; Lindahl, Bertil ABSTRACT It is important to receive medical treatment as soon as possible, to decrease morbidity and mortality, when an acute myocardial infarction (AMI) occurs. The aim of the present study was to investigate factors, which influence the decision-making from symptom onset to hospital admission. One hundred and twenty-six patients with AMI were included. A structured questionnaire was used to register background data, knowledge of symptoms, the importance of fast decision-making, place according to symptoms onset, type of transportation to the hospital, clinical symptoms and ECG-changes.

The proportion of elderly, women, patients with diabetes, those who lived alone and patients with symptom onset at home was higher in the group with more than four hours delay. Patients with knowledge of the importance of seeking medical care when experiencing symptoms of an AMI arrived earlier at hospital.

Our main conclusion is that knowledge of the importance of fast seeking of medical care is crucial. More information to the public will increase the awareness of actions needed and hopefully it also will shorten the delay time.

KEY WORDS: AMI, patientdelay, prehospital delay Introduktion Vid en akut hjartinfarkt ar tidigt insatt behandling viktig for att minska infarktstorlek, komplikationer och mortalitet [1-5], t.ex. ar effekten av reperfusionsbehandling (trombolys eller akut PCI) storre ju tidigare behandlingen kan startas efter insjuknandet [3, 5]. Dessutom far patienter med lang fordrojningstid (fran symtomdebut till sjukhusankomst) reperfusions-behandling i mindre omfattning [6]. Trots betydelsen av kort fordrojningstid ar mediantiden fran symtomdebut till sjukhusankomst for patienter med akut hjartinfarkt i Sverige (2005) tva timmar och femton minuter [7] och patientens fordrojningstid har inte forandrats namnvart genom aren [8]. De interventioner som gjorts i syfte att paverka patienternas beslutstid har inte heller visat nagra langsiktiga, positiva effekter [9, 10].

En orsak till att patienterna drojer med att soka sjukvard vid symtom pa hjartinfarkt ar okunskap om symtombilden [11-13]. For att kunna paverka tiden fran symtomdebut till sjukhusankomst och att pa ett bra satt informera patienter, anhoriga och allmanhet om betydelsen av att soka vard tidigt ar det viktigt att forsta vilka faktorer som paverkar fordrojningstiden.

Syftet med denna studie var darfor att identifiera faktorer som paverkar tiden fran symtomdebut till sjukhusankomst hos patienter med hjartinfarkt.

Metod Detta ar en kvantitativ, beskrivande studie dar tre olika patientgrupper med diagnosen hjartinfarkt jamfordes med varandra.

Patienter Patienterna som deltog i studien vardades pa en hjartintensivvardsavdelning (HIA) under tidsperioden 2000-11-28 till 2001-12-07. Inklusionskriterier i studien var inlaggning pa HIA med diagnosen hjartinfarkt. Exklusionskriterier i studien var kand demenssjukdom, allvarlig psykisk sjukdom, spraksvarigheter, svart sjuka patienter och tidigare deltagande i studien. Fordrojningstid definierades som tidsperioden fran symtomdebut till ankomst till sjukhus. I de fall patienten primart sokte akut till nagon av lanets vardcentraler raknades tiden for ankomst dit.

Det var totalt 511 patienter med diagnosticerad hjartinfarkt som vardades pa aktuell avdelning under tidsperioden. Av dessa deltog 126 patienter i studien. I tabell I jamfors de inkluderade patienterna (n=126) med alla ovriga patienter som vardades pa grund av hjartinfarkt under aktuell tidsperiod (n=385). go to website att uverse coupon code

Instrument Strukturerade intervjuer genomfordes enligt ett frageformular som utvecklats av forsta forfattaren (CH). For att testa forstaelsen av fragorna intervjuades fyra patienter med hjartinfarkt fore studiestart. Intervjuerna skedde individuellt . Forstaforfattaren kunde da fortydliga fragorna om det behovdes.

Fragorna delades in i fem omraden; bakgrundsfaktorer/riskfaktorer, kunskap, tid och plats for insjuknandet, transportsatt och kliniska symtom samt EKG-forandringar. Fragorna inneholl information om sociodemografiska bakgrundsfaktorer (8 st), riskfaktorer for hjart/ karlsjukdom (7 st), kunskap om symtom och betydelsen av snabb behandling (5 st), tid och plats for symtomdebut (3 st), symtombild (3 st), transportsatt till sjukhuset (3 st), smartskattning (1 st) och EKG-forandringar vid ankomst till sjukhus (3 st). Fragorna besvarades antingen med ja, nej eller med en likertskala med max sex olika svarsalternativ. De tva fragorna angaende symtom hade 10 respektive 12 svarsalternativ.

Information om tidpunkt for ankomst till sjukhus inhamtades fran journalen eller fran det nationella registret (RIKS-HIA) [14]. I RIKS-HIA registreras uppgifter pa samtliga patienter som vardas pa HIA for misstanke om kranskarlssjukdom. Uppgifter om riskfaktorer och EKG-forandringar inhamtades fran journalen och ovriga fragor i studien besvarades av patienterna.

Genomforande Forsta forfattaren kontrollerade regelbundet om nya patienter med infarktdiagnos lagts in pa den aktuella avdelningen och om de uppfyllde inklusionskriterierna for deltagande i studien. Patientansvarig sjukskoterska kontaktades nar det fanns patienter som var mojliga att inkludera. Efter att ha fatt skriftlig och muntlig information om studien tillfragades patienterna om de ville delta. Samtliga patienter som tillfragades var positiva till deltagande. Efter patienternas godkannande intervjuades de av forsta forfattaren enligt det strukturerade frageformularet. Intervjuerna genomfordes i ett enskilt rum pa HIA eller pa eftervardsavdelningen 2-5 dagar efter ankomst till sjukhuset. Varje intervju pagick i ungefar 30 minuter.

Studien ar godkand av etikprovningsnamnden vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet Dnr 00-482).

Data analys Patienterna delades in i tre forutbestamda grupper baserat pa fordrojningstiden fran symtomdebut till sjukhusankomst: Grupp 1) 4 timmar (n=40). Indelningen valdes i enlighet med andra studier inom omradet [1-5, 15]. Antalet patienter i varje grupp (minst 40 st) baserades pa en rimlighetsbedomning, nagon formell powerberakning gjordes inte da vi saknade adekvata data for att gora de nodvandiga antaganden som kravs for en sadan berakning.

Kontinuerliga variabler angavs som medianvarde, max-och min varde. Kategorivariabler summerades som antal och procent. Mann-Whitney U-test och Chi 2-test anvandes vid jamforelse mellan grupperna. Patienternas alder och bedomning av VAS-skalan analyserades med Kruskal-Wallis test. Jamforelserna mellan de tre grupperna avseende bakgrundsdata/ riskfaktorer, kunskap, tidpunkt och plats, transportsatt och kliniska symtom samt EKGforandringar analyserades med Chi 2-test. Signifikansnivan i studien var p Resultat I studien ingick totalt 126 patienter, 88 man och 38 kvinnor. Medianaldern var 68 ar (37-90 ar) och medelaldern 66,8 ar. I gruppen som kom till sjukhuset inom tva timmar fran symtomdebuten ingick 44 patienter, i gruppen som sokte mellan tva till fyra timmar var det 42 patienter och i gruppen som vantat mer an fyra timmar 40 patienter. Andelen kvinnor, ensamboende och patienter med diabetes var hogre i gruppen som vantade mer an fyra timmar innan de sokte sjukvard, medan patienterna i gruppen som vantade mindre an tva timmar var yngre. Daremot fanns det ingen skillnad mellan de tre grupperna betraffande tidigare hjartinfarkt, hypertoni, hyperlipidemi, rokning eller utbildningsniva (tabell II).

Andelen patienter som hade kunskap om betydelsen av snabb behandling var lagre i gruppen som vantade mer an fyra timmar, dar 40% kande till betydelsen av snabb behandling jamfort med 73% hos dem som vantade mindre an tva timmar (tabell III). Patienter som tidigare genomgatt en eller flera hjartinfarkter hade inte mer kunskap om symtombilden an ovriga. De som kande till vilka symtom som kan forekomma fick fragan om varifran de fatt kunskapen. Det mest forkommande svaret var (n=54, 43%). Ovriga svarsalternativ var sjukvardspersonal, apotek, media, internet och utbildning. Andelen patienter som upplevde motvilja att soka vard skiljde sig inte mellan grupperna (Grupp 1=16%, Grupp 2=21%, Grupp 3=23%. p=0,65).

Patienter med en fordrojningstid pa mer an tva timmar insjuknade oftare i hemmet. Det forelag dock ingen skillnad i grupperna gallande tidpunkt pa dygnet och insjuknandet (tabell IV).

Det var 66 patienter (52%) som tillkallade ambulans. Andelen patienter som akte ambulans skiljde sig inte mellan grupperna (Grupp 1, 54%; Grupp 2, 52%; Grupp 3, 50%, p=0,92). De som uppgav att de inte akt ambulans blev tillfragade om varfor de inte ringt SOS alarm. Det mest forekommande svarsalternativet var (n=19, 15%).

Majoriteten av patienterna uppgav brostsmarta som symtom. Ingen skillnad sags gallande vilka akuta symtom som forekom och fordrojningstiden (tabell V). Daremot var det vanligare att de som vantat mer an fyra timmar haft symtom pa angina pectoris det senaste dygnet fore ankomst till sjukhus (tabell V). De patienter som sokte inom tva timmar hade oftare ST-hojning pa ankomst-EKG och de som hade denna EKG-forandring upplevde nagot starkare smarta an ovriga (VAS median 8 vs 7, p=0,04), (tabell V). Det fanns inte nagon konsskillnad gallande smartbedomningen.

Diskussion Kunskap om betydelsen av snabb behandling var vanligare hos de patienter som sokte tidigt, vilket vad vi vet, inte visats i andra studier. Detta talar for att kunskap om snabb behandling ar en viktig faktor och om den kunskapen var mer allmant spridd skulle sannolikt fler soka sjukvard tidigt. Patienter med tidigare hjartinfarkt soker inte vard snabbare an ovriga patienter [11, 16, 17] vilket ar anmarkningsvart. Detta talar for att halso-och sjukvarden brister i att formedla denna kunskap pa ett adekvat satt.

I var studie var det vanligare att de som vistades i hemmet vid symtomdebuten kom senare till sjukhus, vilket ocksa stammer overens med tidigare resultat [12]. Det ar oklart om de aldres okade fordrojningstid beror pa att de oftare vistas hemma och att detta utgor en risk eller om aldrandet i sig ar en faktor som paverkar fordrojningstiden.

Andelen patienter som akt ambulans till sjukhus skiljde sig inte at mellan grupperna i var studie till skillnad fran andra studier [11, 17], dar patienter som akt ambulans sokt snabbare an ovriga. Andelen patienter som akt ambulans till sjukhus varierar dock stort i olika studier [13, 16, 17]. I var studie akte drygt halften ambulans. Den vanligaste forklaringen till varfor patienterna inte ringde efter ambulans var att situationen inte upplevdes tillrackligt allvarlig, vilket talar for att manga patienter inte tolkar sina symtom som orsakade av hjartinfarkt. Detta stammer val med att endast 19% av dem som hade sin forsta hjartinfarkt kunde identifiera symtomen som hjartrelaterade [13] och 60% av patienterna ansag att besvaren berodde pa andra organ an hjartat [11]. Manga tror att en hjartinfarkt alltid debuterar plotsligt och dramatiskt [18, 19] och detta forklarar en del av den tidsfordrojning som forekommer.

Endast en femtedel av alla som insjuknar med ST-hojningsinfarkt har typiska symtom [20], vilket bekraftar att en mer detaljerad information angaende symtombild bor ges. Patienternas upplevelse av hur hjartinfarkten debuterade stammer ofta inte alls overens med hur de trodde att en hjartinfarkt skulle kannas [19, 21], vilket kan paverka beslutstiden. Detta forstarker bilden av att lattforstaelig information till patienter, anhoriga och allmanhet ar nodvandig for att nedbringa fordrojningstiderna.

Manga patienter kontaktar nagon narstaende i samband med insjuknandet [16, 18, 22], vilket i vissa fall ytterligare fordrojer beslutet att kontakta sjukvard [23].

De patienter som hade angina det senaste dygnet fore ankomst till sjukhus drojde oftare langre tid an ovriga patienter. Detta kan eventuellt forklaras med att besvaren gatt over vid tidigare tillfallen och att de darfor vantade med att kontakta sjukvard. Andra studier har ocksa visat att beslutstiden okar vid intermittenta symtom [11, 12].

Patienterna i var studie som sokte vard inom tva timmar, hade oftare ST-hojning pa ankomst-EKG. Andra studier har visat att dessa patienter ofta har kraftigare smarta an ovriga [20], vilket kan bidra till att de soker sjukvard snabbare.

Metoddiskussion En svaghet i studien var att populationen inte var helt representativ for hjartinfarktpopulationen som avspeglas i RIKS-HIA [7], dar samtliga patienter som vardas pa HIA for hjartinfarkt registreras. Patienterna som deltog i studien var yngre och allmant friskare. Liknande skillnader har aven visats i andra studier [24]. Indelningen i de tre grupperna gjordes bl.a. med bakgrund av tidigare studier [1-3], dar vinsten med att fa behandling inom fyra timmar visats. En annan begransning i studien var att patientmaterialet endast representerade ett sjukhus, daremot var det en styrka att samma person intervjuade samtliga patienter.

Konklusion och kliniska implikationer Huvudfyndet i denna studie var att de som hade kunskap om betydelsen av snabbt insatt behandling, vid misstankt hjartinfarkt, sokte vard snabbare an ovriga.

Halso-och sjukvardspersonal har en viktig utbildningsroll for att ge patienter och anhoriga en adekvat information om symtombild, betydelsen av snabbt agerande, tidigt insatt behandling och anvandande av ambulans vid misstankt hjartinfarkt.

Framtida forskning bor fokusera pa hur vi ska finna bra metoder for att na ut till patienter, anhoriga och allmanhet med detta budskap.

Godkjent for publisering 28.11.2007 Christine Leo-Swenne, RN, PhD Dept of Cardiothoracic Surgery, Uppsala University Hospital, SE 751 85 Uppsala, Sweden.

Bertil Lindahl, MD, PhD, Uppsala Clinical Research centre, Dept of Cardiology, Uppsala University Hospital, SE 751 85, Uppsala, Sweden.

Referenser [1.] Weaver WD. Time to thrombolytic treatment: factors affecting delay and their influence on outcome. J Am Coll Cardiol. 1995;25:3S-9S.

[2.] Hermens WT, Willems GM, Nijssen KM, Simoons ML. Effect of thrombolytic treatment delay on myocardial infarct size. Lancet. 1992;340:1297.

[3.] Newby LK, Rutsch WR, Califf RM, Simoons ML, Aylward PE, Armstrong PW, et al. Time from symptom onset to treatment and outcomes after thrombolytic therapy. GUSTO-1 Investigators. J Am Coll Cardiol. 1996;27:1646-55.

[4.] Avorn J KW, Ganz DA, Schneeweiss S. . Therapeutic delay and reduced functional status six months after thrombolysis for acute myocardial infarction. Am J Cardiol. 2004;94:415-20.

[5.] De Luca G, Suryapranata H, Ottervanger JP, Antman EM. Time delay to treatment and mortality in primary angioplasty for acute myocardial infarction: every minute of delay counts. Circulation. 2004;109:1223-5.

[6.] Berton G, Cordiano R, Palmieri R, Guarnieri G, Stefani M, Palatini P. Clinical features associated with pre-hospital time delay in acute myocardial infarction. Ital Heart J. 2001 ;2:766-71.

[7.] Wallentin L RIKS-HIA arsrapport. www.ucr.uu.se/rikshia. 2005.

[8.] Goldberg RJ, Yarzebski J, Lessard D, Gore JM. Decade-long trends and factors associated with time to hospital presentation in patients with acute myocardial infarction: the Worcester Heart Attack study. Arch Intern Med. 2000;160:3217-23.

[9.] Luepker RV, Raczynski JM, Osganian S, Goldberg RJ, Finnegan JR, Jr., Hedges JR, et al. Effect of a community intervention on patient delay and emergency medical service use in acute coronary heart disease: The Rapid Early Action for Coronary Treatment (REACT) Trial. Jama. 2000;284:60-7. go to site att uverse coupon code

[10.] McGinn AP, Rosamond WD, Goff DC, Jr., Taylor HA, Miles JS, Chambless L. Trends in prehospital delay time and use of emergency medical services for acute myocardial infarction: experience in 4 US communities from 1987-2000. Am Heart J. 2005;150:392-400.

[11.] Dracup K, McKinley SM, Moser DK. Australian patients’ delay in response to heart attack symptoms. Med J Aust. 1997;166:233-6.

[12.] Dracup K, Moser DK. Beyond sociodemographics: factors influencing the decision to seek treatment for symptoms of acute myocardial infarction. Heart Lung. 1997;26:253-62.

[13.] Leslie WS, Urie A, Hooper J, Morrison CE. Delay in calling for help during myocardial infarction: reasons for the delay and subsequent pattern of accessing care. Heart. 2000 ;84:137-41.

[14.] Wallentin L. www.ucr.uu.se/rikshia.

[15.] Effect of time from onset to coming under care on fatality of patients with acute myocardial infarction: effect of resuscitation and thrombolytic treatment. The United Kingdom Heart Attack Study (UKHAS) Collaborative Group. Heart. 1998;80:114-20.

[16.] Hartford M, Karlson BW, Sjolin M, Holmberg S, Herlitz J. Symptoms, thoughts, and environmental factors in suspected acute myocardial infarction. Heart Lung. 1993;22:64-70.

[17.] Berglin Blohm M, Hartford M, Karlsson T, Herlitz J. Factors associated with pre-hospital and in-hospital delay time in acute myocardial infarction: a 6-year experience. J Intern Med. 1998;243:243-50.

[18.] Finnegan JR, Jr., Meischke H, Zapka JG, Leviton L, Meshack A, Benjamin-Garner R, et al. Patient delay in seeking care for heart attack symptoms: findings from focus groups conducted in five U.S. regions. Prev Med. 2000;31:205-13.

[19.] Ruston A, Clayton J, Calnan M. Patients’ action during their cardiac event: qualitative study exploring differences and modifiable factors. Bmj. 1998;316:1060-4.

[20.] Thuresson M, Jarlov MB, Lindahl B, Svensson L, Zedigh C, Herlitz J. Symptoms and type of symptom onset in acute coronary syndrome in relation to ST elevation, sex, age, and a history of diabetes. Am Heart J. 2005;150:234-42.

[21.] Johnson JA, King KB. Influence of expectations about symptoms on delay in seeking treatment during myocardial infarction. Am J Crit Care. 1995;4:29-35.

[22.] Ashton KC. Perceived learning needs of men and women after myocardial infarction. J Cardiovasc Nurs. 1997;12:93-100.

[23.] Rasmussen CH, Munck A, Kragstrup J, Haghfelt T. Patient delay from onset of chest pain suggesting acute coronary syndrome to hospital admission. Scand Cardiovasc J. 2003 ;37:183-6.

[24.] Bjorklund E, Lindahl B, Stenestrand U, Swahn E, Dellborg M, Pehrsson K, et al. Outcome of ST-elevation myocardial infarction treated with thrombolysis in the unselected population is vastly different from samples of eligible patients in a large-scale clinical trial. Am Heart J. 2004;148:566-73.

Catrin Henriksson, RN, PhD student–Christine Leo-Swenne, RN, PhD–Bertil Lindahl, MD, PhD

Tabell I. Jamforelse mellan 126 inkluderade patienter och 385 patienter ur RIKS-HIA populationen (samtliga patienter som vardas pa HIA med misstanke om kranskarlssjukdom) under den aktuella perioden (n=511).

Studiepatienter Ej studiepatienter Bakgrundsdata n=126 n=385 P-varde

Medianalder (ar) 68 (37-90) 77 (30-96) 0,001 Man 88 (69,8%) 241 (62,9%) (3) 0,159 Aldrig rokt/ 43/54/29 184/126/68 0,018 fore detta rokare 1/ (34%)/(43%)/(23%) (48%)/(33%)/(18%) rokare (2) Diabetes 17 (13,5%) 102 (26,5%) 0,003 Hypertoni 50 (39,7%) 196 (50,9%) 0,029 Hyperlipidemi 27 (21,4%) 66 (17,2%) (3) 0,290 Tidigare 36 (28,6%) 149 (38,7%) 0,040 hjartinfarkt

Om inget annat anges i tabellerna visas antal och procent (inom parentes).

(1) Fore detta rokare = Rokare under nagon del av sitt liv oavsett tidsperiodens langd och slutat roka for mer an en manad sedan.

(2) Rokare = Roker eller har slutat inom en manad.

(3) Uppgift saknas pa 2 patienter

Tabell II. Bakgrundsdata och riskfaktorer for kranskarlssjukdom fordelat pa tre patientgrupper beroende pa hur langt tidsintervallet var mellan symtomdebut och sjukhusankomst.

Bakgrundsdata n=44 n=42

Medianalder (ar; min-max) 63 (42-82) 70 (51-90) Man 35 (40%) 32 (36%) Grundskoleutbildning 28 (35%) 26 (32%) Gymnasie-eller universitetsutbildn. 16 (34%) 16 (34%) Ensamboende 10 (23%) 11 (26%) Riskfaktorer Diabetes 3 (7%) 4 (10%) Tidigare hjartinfarkt 12 (27%) 13 (31%) Tidigare diagnosticerad karlkramp 9 (21%) 18 (43%) Behandling mot hoga blodfetter 10 (23%) 8 (19%) Hogt blodtryck 15 (34%) 15 (36%) Hereditet 18 (41%) 18 (43%) Rokare och fore detta rokare 29 (66%) 30 (71%)

4 tim.

Bakgrundsdata n=40 p-varde

Medianalder (ar; min-max) 71 (37-87) 0,024 Man 21 (24%) 0,014 Grundskoleutbildning 26 (32%) 0,909 Gymnasie-eller universitetsutbildn. 14 (32%) Ensamboende 19 (47%) 0,033 Riskfaktorer Diabetes 10 (25%) 0,034 Tidigare hjartinfarkt 11 (27%) 0,916 Tidigare diagnosticerad karlkramp 13 (33%) 0,082 Behandling mot hoga blodfetter 9 (23%) 0,899 Hogt blodtryck 20 (50%) 0,268 Hereditet 20 (50%) 0,682 Rokare och fore detta rokare 24 (60%) 0,550

Tabell III. Kunskap om hjartinfarkt och symtom fordelat pa tre patientgrupper beroende pa hur langt tidsintervallet var mellan symtomdebut och sjukhusankomst.

4 tim.

Kunskap n=40 p-varde

Trodde sig sjalv ha drabbats av 20 (50%) 0,451 en hjartinfarkt Kunskap om symtom brostsmarta 29 (73%) 0,496 Kunskap om symtom utstralning mot armar 21 (52%) 0,338 Kunskap om symtom utstralning mot halsen 5 (13%) 0,905 Kunskap om symtom utstralning mot ryggen 2 (5%) 0,191 Kunskap om symtom andningsbesvar 4 (10%) 0,518 Kunskap om symtom illamaende 1 (3%) 0,025 Kunskap om betydelsen av snabb behandling 16 (40%) 0,004

Tabell IV. Tidpunkt pa dygnet och plats for symtomdebut fordelat pa tre patientgrupper beroende pa hur langt tidsintervallet var mellan symtomdebut och sjukhusankomst.

Tidpunkt pa dygnet och plats for 4 tim.

symtomdebut n=44 n=42 n=40 p-varde

Tidpunkt pa dygnet for symtomdebut 05.00-9.00 12 (27%) 9 (21%) 5 (13%) 0,487 09.00-18.00 23 (52%) 19 (45%) 20 (50%) 18.00-23.00 5 (11%) 5 (11%) 7 (18%) 23.00-05.00 4 (10%) 9 (22%) 7 (18%) Symtomdebut i hemmet, 23 (52%) 35 (83%) 35 (88%) 0,001 pa arbetsplatsen, 5 (11%) 1 (2,5%) 2 (5%) pa annan plats 16 (37%) 6 (14,5%) 3 (7%)

Tabell V. Kliniska symtom och medicinska diagnoskriterier vid ankomst till sjukhuset fordelat pa tre patientgrupper beroende pa hur langt tidsintervallet var mellan symtomdebut och sjukhusankomst.

Kliniska symtom och medicinska

Brostsmarta 38 (86%) 39 (93%) VAS (visuell analog skala) median 7 7 (25:e och 75:e percentilen) (5, (5, Utstralning mot armar 27 (61%) 26 (62%) Utstralning mot halsen 11 (25%) 12 (29%) Utstralning mot ryggen 8 (18%) 17 (41%) Andningsbesvar 13 (30%) 16 (38%) Illamaende 13 (30%) 17 (41%) Angest 6 (14%) 9 (21%) Angina pectoris Henriksson, Catrin; Leo-Swenne, Christine; Lindahl, Bertil